Välkommen förkylning.

Aldrig har väl en förkylning kommit så lägligt. Det här med att vila upp min onda häl har inte varit min starka sida. Jag har gett mej ut på jogging, trots smärta och fått dubbelt så ont och blivit dubbelt så besviken och arg för att kroppen säger nej till spring. När jag äntligen kommit igång och "susar" runt på vägarna, liksom.

 

Men nu mår jag så uselt att bara tanken på att motionera gör ont i mej. Min hals värker, snoret rinner (hatar, hatar, hatar det!), huvudet dunkar och kroppen är stel. Allt detta är ju toppen! För nu kommer min häl att få sin vila.

 

Att se positivt på saker ;)

 

Men jag förväntar mej att vara igång igen. Om sisådär en vecka.

 

 

Veckan som gått, då?

 

Vi har firat Valborg med bästa grannarna. Sandras ätbara drink var så god att jag inte ens iddes göra mej snygg på bild.

 

 

Första maj invigde jag med fin Katta. Fika, babbel och sedan tänkvärd och aningen deprimerande film på bio.

 

 

Efter två snabba jobbdagar var det ju helg igen. Härligt! På lördagen firade vi farmor som fyllt år. Kalaset hade hon i en blåsig hästhage. Hon dukade upp mysigt på en sten som till en början, med betoning på till en början, erbjöd lä.

 

 

God pastasallad.

 

 

Bus med kussarna.

 

Men alltså, den här tjocka klädseln i maj. I don´t know... Känns sådär, faktiskt.

 

 

På lördagskvällen var jag anlitad som danslärare. Ett grannpar ska gifta sej i sommar och valsen behövde övas. Flera fina grannar kom för att se "showen" men se de fick fint hålla sej borta. Jösses, vad tror de, liksom? Nä, nån måtta får det lov att vara. Uppvisningen sker definitivt inte i första skedet. Å, nä!

 

Jag invigde mina nya tights och ville att maken skulle ta ett snyggt kort på mej när jag såg cool ut. Och i och med det - saker att vid framtida fotograferingar ta i beaktande:

 

1. Försök inte se cool ut. Det blir bedrövligt.

2. Ta (för i helvete) inte bilden på toan.

3. Be någon annan ta bilden för att a) slippa en irriterad man och b) slippa en irriterad sej själv.

 

 

Men liiiiite kan ni iallfall skymta mina coola tights. Fast jag anar att ni mest uppmärksammar buttraste 3-åringen on earth.

Sista dagen på helgen och uteätande. I love! Love, love, love! Här skymtar ni dock ingen butter 3-åring eftersom han vi detta tillfälle satt på trappen och skrek att han minsann inte skulle äta. Varför visste han inte när jag frågade. Det hade han glömt.

Och imorrn är det måndag. Jag hoppas på en lite bättre hals och aningen mindre snor. En icke ond häl skulle också uppskattas.

Eller så kan morgondagens mål vara att se snäppet piggare, fräschare och roligare ut än i denna soffstund.

I vilket fall önskar jag er en fin vecka!