Besökare

torsdag 19 december 2013

Islamorada

Nä. No. Nope.

There are no words.


No words.


Just WOW!


Inte ens ungen hade ord. Han tog sej på pannan och tittade med stora ögon. På havet. På poolen. På den djupt blå himlen. På den vita sanden.


Vi bodde här.


Och sannerligen, var det ett vykort vi körde rakt in i.


Men jag försöker då. Försöker sätta ord på våra dagar i paradiset, Islamorada.

Äntligen fick jag uttrycka min kärlek till dessa underbara träd. "Men ta nån gång då!!!" Skrek jag med påklistrat leende till maken. Det är förvånansvärt tungt att hålla uppe min kroppshydda med mina taniga armar.

Tur att ingen kan ana mitt kämpande i denna graciösa pose.


Snygga killar som utsikt till utsikten på restaurangen.


Spring i benen.


Svärdet är med. In case of... Ja, gud den som visste.


En drink där uppe, i en av Kapten Morgans hyddor lite senare.
 
 
Fast utsikten från vårt hotellrum dög precis lika gott den.
 
 
Ovanför våra sängar.


Sen fick jag en av de bästa kyssarna i mitt liv. En sådan fin upplevelse att jag fick tårar i ögonen. Länge, länge höll han nosen kvar.

Han heter Toby and I fell in love.


So did Lennon.


Kära blev vi också i Wilbur, som log åt oss innan vi gick.


Men när Johan vände ryggen till...


Antagligen för att han var en usel ringkastare.


Färggranna djur.


Farliga djur.


Konstiga djur.


Och lägg därtill; hajar som åt så att käkarna small precis vid våra fötter, stingrockor, sjukt stora havssköldpaddor, vackra fiskar i overkligt starka färger och spindlar i sina (jävla) nät everywhere (förstås!!!).

AMAZING! AWESOME! WONDERFUL!

Den enda börda vi burit dessa dagar, förutom försök till spindelundvikande, har varit när skyltarna till restaurangerna och butikerna bett oss om det omöjliga.


Alligatorerna, hajarna, iguanerna, stingrockorna och alla de andra svårhanterliga djuren vi mötte, seem like a walk in the park jämfört med barfotamannen aka Superman, Batman and u name any Superhero.


Från och med nu kommer vi att låta honom kliva rakt in med sina barfota fötter vart än han behagar. Någon sträng amerikan kommer förmodligen snart att tala om för honom de regler som gäller för just det stället. Många regler är det i landet där alla fruktar att bli stämda. Vi ger iallafall upp nu. Vi kommer i fortsättningen att välja våra strider med vår superhjälte ytterst noggrant. Idag valde vi striden, "nä-man-får-inte-hänga-över-det-slappa-repet-till-hajarna.

Jag hittade till slut ord för våra dagar på Islamorada och jag anar att ni av bilderna och texten förstår vår tacksamhet för allt vi vår uppleva, känna och njuta av här i USA.

Kärlek <3




2 kommentarer:

  1. Hej rara Kicki! Härligt att läsa din blogg och underbart att se hur bra ni mår, jag önskar jag kunde göra som ni. Men jag ska iaf snart åka till ditt kära Florida, på måndag den 23 landar vi i Miami för att sedan ta oss vidare till Clearwater där vi ska vara i 1 vecka. Sen blir det Miami i 1 vecka, en semester som vi har sett framemot i snart 1 år. Vädret verkar vara helt ok oxå:-). Njut riktigt mycket av era sista dagar och njut massor när ni är i Thailand. Hälsa familjen och massor av kramar från oss i regniga Örebro. Tina och Tomas

    SvaraRadera
  2. Men snälla, alltså om inte föräldrar veeet till vad, och mot vem eller så eller inte så , ett svärd skall användas, så vet Morfar det. Det är ju som en riktig älgjakt björnjakt, vargjakt utan gevär !!! Förresten så har många politiker lagimmunitet så varför skulle inte min Vince ha det. Hä e klart att pötjsin skà ga bärfött! Morfar

    SvaraRadera