Besökare

fredag 4 mars 2016

Days and nights in Vegas

We have left Vegas. I grevens tid, kan jag meddela! En dag till och det hade kunnat sluta illa för frun. Speldjävulen var mej hack i hälarna.

Johan: "Du måste ju testa att spela i alla fall."

Helt ointressant för mej men till slut testade jag. Inte för att jag ville utan för att jag ju ärligt måste kunna säga att jag varit i Las Vegas på riktigt. Och vem har varit där UTAN att spela, liksom?!?

Vid första bästa maskin satte jag mej alltså motvilligt. Sista kvällen.

Vinst vid första trycket och det var kört. Jag var fast. Fast! Helt sjukt! Men alltså, känslan av plinget när det klirrade i maskinen och den visade dollar efter dollar efter dollar och man ba, jaaaaaaaaa! Mera! Mera! Mera! Jag vill spela mera! Jag vill ha mera pengar! GIVE ME MORE!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Japp. Det är den fula sanningen. Jag blev besatt av speldjävulen och hade såååå svårt att sluta. Trodde aldrig att jag skulle gilla det. Tänk så lite jag vet om mej själv. Fast å andra sidan hade jag kunnat räkna ut det. Jag är sådan med det mesta. Jag har ett solklart beroendebeteende. Allt eller inget, liksom.

My precious!


Vuxet fick jag påminna mej om att jag är en ammande trebarnsmamma med ansvar och att det på intet sätt är ett passande beteende att sitta med dollartecken i ögonen och spela bort vår redan tajta budget. Men OM jag fick bjuda till för att besinna mej, alltså. Skrämmande.

Men nu glömmer vi det där. Och som bekant - what happens i Vegas, stays in Vegas.

Så.

Hur var våra dagar i denna ofattbara stad? Jomen, bra. Intressanta. Tröttsamma. Spännande. Roliga. Varma. Utmattande. Så mycket. Av allt.

Precis som man tänker sej Las Vegas;


Fontäner som skådespel;


För att inte tala om chokladditon!!!!


Wedding Chapels typ överallt (My biggest mistake - att vi inte gifte oss i Vegas!!! Jo, på rikigt! Hur kunde jag missa det?!?)!


Fläskiga hotell med omgivningar så man baxnar;


En hel galleria som Venedig;


Fantastisk god mat på alla restauranger. Hard Rock, bland tusen andra;


Slushen sen. Som man fick påminna ungarna om, att de var fyllda med alkohol. Varenda människa gick omkring och sippade på dem. Hade jag inte ammat en huuuuungrig bebis, hade jag varit tvungen att prova.


Lite syre, någon...?


Vart man än skulle gå var det tusen casinon att passera genom. En ytterst opassande miljö för bebisar och barn, men direkt jag vände ungen mot mej blev han gaaaaalen. Inte tänkte han missa Vegas, inte.


Vi hittade Vinces bar också!


Alla älskar Vince <3


Dock älskar inte alla att vissa människor spökar ut sej och använder sej själva som lockbete.

Gud, alla figurer som drog in ens ungar i skiten. Plötsligt stod de där och kramade nån av sönerna och då fick man fint punga upp med dollars för att få fota.


Det kryllade av dem och jag fick offra mina tänkta speldollars för kort med, förmodligen aspackade figurer.

Jamen, vem ÄR han ens?!?


Till slut blev jag så irriterad att jag fotade i smyg.

Och vad behöver man ens se mer av Superman mer än manteln, liksom...


Luften är fri! Luften är fri! Jag får ta kort på vad jag vill och nu ville jag fota mina barn bakifrån. Inte Scooby alls. Nähärå!


Jag tror också att vi på denna resa har besökt helvetet på jorden - spelhallen för barnen. Så vidrigt, högljutt och galet. Som tur var tyckte våra ungar det också efter nån halvtimme.

Lite spel, såklart.



Men till slut orkade ingen av oss vara kvar. Intrycken blir för påträngande för alla sinnen. Så vi gick.

Gick gjorde vi överallt. Långt. I värmen.


Många amnings- och vattenpauser;


Svalkande dopp i poolen behövdes.



Så har vi gjort Las Vegas. Både by day and night.


Vi är alla sjuuuuukt trötta men överens om att det varit fantastiska dagar!

Bye bye, Vegas! Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz.......


Nej, just det ja. Vissa ville inte sova på nåt plan. Vissa ville hellre le mot främlingar. I en timme och tjugo minuter. Mellan bajsningarna.


Men jag ska erkänna en sak.

Ínnan vi boardade planet...

...testade jag min lycka en sista gång. Jag menar, spelen finns ju vid gaterna av en anledning. And in my defense - Johan uppmuntrade mej.

Vi gaten (så sjukt egentligen);


Imorgon åker vi till Cheyenne, Wyoming. Vi behöver frisk bergsluft och vacker natur efter dessa dagar!

Nu, god natt hos Sophie efter god och mysig middag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar