Stoppa tiden (för i helvete!)

Jag jobbade i fredags. I gult. Gul tröja och röda skor. Tänkte att det kunde vara inspirerande. Färger gör mej glad, tänkte jag för mej själv när jag gick ut i min färgglada utstyrsel.

Glad i gult.

Så föreläste jag i en timme och åkte sen hem till min bebis som varit med farmor och farfar. "Har han varit ledsen och orolig utan mej?" frågade jag när jag sprang genom dörren med andan i halsen. "Nej, nej! Han har varit supernöjd!" fick jag till svar. Det var det jag sa, ungen är redo för fritids. Han kan lika gärna hoppa över förskolan, bebistiden är ändå sedan länge förbi...

Fritidsungen.

"Var rädd om dej där ute i stora vida världen, min älskling..."

"Ge dej nu! Jag är fortfarande en liten bebis. Men vänta lite här nu...jag kan alltså stå på benen... AHA!"

Det var ingen som berättade om det här för mej! Om det här att man vill stoppa tiden mest hela tiden och bara njuuuuuuta när det är ens sista bebis. Nähärå, alla mina trabarnsmamma"kompisar" ba; "Det är det bästa vi har gjort, trean! Det är bara mysigt och härligt!" Falsk marknadsföring, skulle jag vilja säga. Han var ju bara liten i typ tre sekunder!

Se! Se vilka stora mackor han äter numera!

Och som om jag inte längre existerade, tittar han med längtansfulla blickar ut genom fönstret på grannpojkarna som klättrar i trädet.

I fredags... I fredags hade jag gjort supergoda vegetariska biffar, DUBBEL sats, som jag skulle bjuda mina pojkar på. Men se då kom först den ena och sa att han hellre ville äta tacos med sin kompis och tre sekunder senare kom den andra och ba, jag vill äta OCH sova hos min kompis. Kvar blev alltså jag, Johan och Floyd och typ trettio linsbiffar. Då sa jag till Johan att han skulle tacka mej att vi åtminstone har EN unge kvar hemma. För vad skulle vi annars prata om, liksom...?

Han skakade på huvudet åt mej och pratade med Floyd som om han vore en liten bebis.

Förändringarnas vindar blåser. Sannerligen. Och jag får alltså fint anamma mina egna råd som jag öser över folk under mina föreläsningar - man väljer hur man ser på saker och ting och man skapar sitt liv med sina tankar och det är inte hur man har det utan hur man tar det och blablablablablablablablablabla PRUTT!!!!!

Men jag ska yoga mej genom denna svåra tid ;)

Fast nu måste jag ta emot mina skolungar. Kanske har den mellersta tappat sin hundrade tand på en timme.

Vilket skämt, detta tandtappande!

Hej på er!